Way Out West Day 1

Translation: Hold your mouse over the pictures.


Vi är redo för en grym festival!

Vädret var perfekt.

Dagens första spelning var Bon Iver, en av de spelningar som jag såg mest fram emot...

...och vilken bra början på en grym festival. Det var underbart vackert, och Justins röst...det finns inga ord för att beskriva hur vackert det var. Alla låtar var underbara, men det bästa måste ha varit i "The Wolves" där han bad publiken sjunga "what might have been lost" om och om igen och sedan till slut explodera i ett hav av skrikande. WOW gåshud!


Topp två på listan var Band Of Horses eftersom jag har missat dem varje gång de har varit här i Sverige, men nu skulle jag äntligen få se dem. Vi hoppade över Beirut för att få en bra plats på Band Of Horses spelning.

Det var bra, såååå bra! Det bästa var "Funeral" och "No One's Gonna Love You".


Sedan var det dags för Robyn som spelade direkt efter Band Of Horses, så vi hamnade rätt långt bak. Jag hade faktiskt inga förväntningar på hennes konsert, eftersom jag hade lite ångest över att jag missade Florence and the Machine. Men så fort hon kom ut på sccenen så tänkte jag nästan Florence who?? Robyn var grym!!!

Hon hade en del gästartister. Vi flippade ur när hon presenterade sin första gäst; MAPEI! Men tyvärr fick inte Mapei rappa i Neneh Cherrys "Manchild". Det svenska folket som inte riktigt vet vem hon är fick inte se den rätta bilden av henne...vilket var väldigt synd, eftersom Mapei är unik och så grymt bra på det hon gör. Jag hoppas verkligen att hon börjar turnera eller släpper något nytt snart.

Andra gästartister var Lykke Li där de gjorde en cover på Queens "I want to break free" tillsammans. Röyksopp "The girl and the robot" och till sist Dr. Alban som var det mest otippade på hela festivalen, men riktigt kul att dansa till "No Coke".

Antony and the Johnsons tillsammans med Göteborgs symfoniorkester, det kunde inte bli något annat än magiskt, och det var det! Jag hade ett leende på läpparna, var tårögd och hade gåshud under nästan hela konsertern, så vackert var det.

Jag älskade att han var lite nervös och pratade på om allt möjligt...Antony är den underbaraste.

Dags för Glasvegas, där ljudet var lite dåligt med så grymt bra spelning speciellt "Daddy's gone".

Det var såå trångt i Glasvegas publikhav, men så grymt bra publik!

Kvällen avslutning var Fever Ray, och redan när man steg in i tältet fattade man att det skulle bli något speciellt.

Jag var i en annan värld, där jag inte riktigt fattade vad som var verklighet. Det kändes lite som man var med i en skräckfilm och en magisk plats på samma gång. Det var förtrollande och vackert. Karin är ett geni!



Sedan var det dags att åka hem till lägenheten. Jag var i extas efter en grymt bra första dag. Jag måste också ge cred till publiken som var så jävla bra under alla spelningar.