
Vi har nog varit runt nästan hela Jönköping idag och utfört vår mission sedan klockan tio i morse. Nu ska vi vara hemma och softa tills ikväll, för då blir det fest och Lykke Li. Nice!




Under vår lilla mission idag bestämde vi oss för att checka in den nya klädaffären Matlinik’ som drivs av tre killar, jag visste faktiskt inte att den existerade. Det är en snygg butik som säljer väl utvalda kläder främst till killar, men det finns även ett urval till tjejer. Butiken säljer skandinaviska märken som House of Dagmar och Fifth Avenue Shoe Repair. Riktigt kul, för att det behövs lite nytt i denna stad.
På vägen till Matlinik’ nästan precis bredvid hittade vi en jättemysig affär som heter Designeriet som drivs av en mor och dotter. De säljer i stort sett bara handgjorda saker som smycken, prydnadsgrejer och massa annat roligt. Så fort vi gick in i butiken så kände vi en kreativ vibe. De tar tillvara på tidningar, cykelslangar och annat som man kan återvinna till kuddfodral, väggbonader och massa andra roliga grejer. De samarbetar dessutom med lokala konstnärer som har utställningar där ibland. Vi kommer lätt återvända dit igen.Efter vår lilla ”mission” bestämde vi oss för att dra en sväng till erikshjälpen, Willy hoppades på att hitta ett par chinos, men ganska snart insåg vi att detta inte skulle bli så lätt. Men jag däremot som inte skulle ha något från början, hittade en riktigt nice neon rosa race jacket för 25 hela kr och två flugor, en grön och en vit för 10 kr styck. Till Willy hittade jag en jacka med lite ”old school” feeling över för 35 kr, ville ju inte att han skulle gå hem tomhänt. =)
Det vart utgång för min del igår. Vi satt hemma hos Younas och softade innan vi drog ut till kåren, och ännu en gång kunde jag konstatera att stället inte är för mig. Jag tror bestämt att det ligger en förbannelse över vår studentkår som gör att jag inte för två öre kan ha kul när jag befinner mig där. Dj kunde heller inte spelat mer kefft musik, jag menar vem spelar ”in da club” med Fitty och ”lean back” med Fat Joe nu? Det är ju sönderspelat sen typ 4 år tillbaka. Det kändes lite som om Dj inte hade fattat att det hade gjorts annan musik efter de åren.
Istället för att dansa så gick jag omkring och försökte spana på tjejer och killar med lite go stil att fotografera. Det var svårt måste jag säga, men några hittade jag i alla fall.
Vi har börjat titta på ett nytt program som heter America’s best dance crew, som sänds av MTV i USA. Man kan streama avsnitten från mtv.com. Jag och brorsan har tittat på de tre första avsnitten som har gått hittills, riktigt bra är det. Juryn består av Shane Sparks, Lil Mama och JC Chasez. JC, whuuut!? tänkte jag när jag hörde, men det visar sig att han är helt okej i juryn.
Man har gjort auditions för att hitta Amerikas bästa crews. Jag är faktiskt lite besviken på de crew de har hittat, det känns som att det borde finnas bättre där ute. De som är bra är hur grymma som helst, men det finns vissa crew som jag faktiskt undrar hur de kunde komma med överhuvudtaget. Sedan att koregrafer som Shane Sparks tycker att de är DOPE gör inte saken bättre. Om man bortser från dessa dåliga crews samt MTVs dåliga videoredigering så är detta ett riktigt grymt program som jag lätt kommer fortsätta följa.
Har lite ångest gällande utgång ikväll. Får alltid lite ångest när jag vet att jag kanske måste gå ut i denna stad. Enda gången då jag inte känner så är när det händer något speciellt, ex en bra artist som ska spela på en klubb osv. Men att bara gå ut sådär känns lite trist. Det är samma skit varje gång, samma musik, samma folk, Palla! Studentkåren ska vi inte ens nämna, jag besökte stället 2 hela gånger förra året, och det räckte gott och väl. Men nu ska jag inte vara så trist, det kanske blir bra ikväll. Aja vi får helt enkelt se.
Det är roligt att folk redan har fått upp ögonen för vår kommande webbshop. Förövrigt så är streetwearfeber en grymt bra blogg som är värt ett besök.
För alla som inte såg Oscarsgalan igår, detta inkluderar även mig, så kommer det nu lite bilder från röda mattan. Tänk att det ska vara så svårt att sända spektaklet på en vanlig svensk tv kanal så att vi kan få chansen att se det hela live. Eller i alla fall röda mattan delen, för det är ju för alla vackra klänningar som kändisarna får gå runt och visa upp sig i som är den viktigaste delen på hela galan. Hur som helst så var rött den hetaste färgen på klänningarna i år. Det var ingen som impade särskilt mycket för den delen heller, tycker mest alla var trista, speciellt Nicole Kidman och den där Sarah Larson. Kan ingen komma till Oscarsgalan och bara överraska skiten ur alla något år. Varför ska det jämt vara så perfekt? eller brudar som försöker så hårt till att se perfekta ut, det är ju inte alla som lyckas alltid.
Diablo Cody, den före detta strippan som har lyckats som manusförfattare i Hollywood, hon skrev manuset till den hypade filmen Juno, var den enda som jag fann intressant. Med tydligt synliga tatueringar, kolsvarthår och en leopardmönstrad Dior klänning lyckades hon verkligen sticka ut från mängden. Det gillar vi!
Den missade jag igår, eller rättare sagt jag hade inte kanalen. Kvällens stora vinnare var iallafall inte så svårtippade No country for old men. Jag hade tyvärr inte sett så många av de nominerade filmerna, men No country for old men är en av de få jag har sett och den är verkligen en film som man minns. Jag minns den nog mest för att det inte är någon filmmusik alls i den filmen, ändå var den hur grym som helst.
Into the wild är inspirerad av en verklig händelse, och en riktig bra sådan film. Huvudrollen spelas av Emile Hirsch, han gör sig av med alla moderna nödvändigheter som mobil, pengar o s v och beger sig sedan ut på äventyr. Målet är Alaska. Filmen är ganska lång men den blir aldrig tråkig utan är intressant hela tiden. Jag säger bara: Se den!
Lars and the real girl trodde jag skulle vara en ganska dålig komedi när man ser titeln och läser ploten, men den visar sig istället vara en helt underbar film. Det är inte så konstigt att den är Oscarsnominerad. Ryan Gosling är suverän i denna film, han lyckas spela mot en docka med sådan övertygelse att det helt plötsligt känns som att dockan är levande. Denna film är också ett gott exempel på att man ska ha förståelse för allt man anser onormalt, det du anser onormalt kanske är helt normalt för någon annan.
Carina, Willy och jag tog den längsta vandringen jag har gjort på länge. I hela två timmar var vi ute och gick och fotade lite. Jag upptäckte delar av Jönköping jag aldrig varit på tidigare, och jag har ändå bott här i snart tre år.